Författare: mariaanderssond

ÖPPET BREV TILL VÅRA POLITIKER

ÖPPET BREV TILL VÅRA POLITIKER

Sverige, hur tänker ni?

Många av våra pensionärer lever under existensminimum som fattigpensionärer, äter kall mat och där många bor på gatan. Förra året hade vi 231 500 fattiga pensionärer i Sverige. Varför, när det är de bidragit till att bygga vårt samhälle?

 

LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, tillkom 1993 i syfte att ”främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet”. I regleringsbrevet till försäkringskassan för 2016 skriver regeringen: Försäkringskassan ska bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen. Något som nu skördar offer. Varför drar man undan mattan när assistansen kan vara livsavgörande?

 

Många sjuka blir utförsäkrade, trots läkarintyg. Det leder till hemlöshet och fattigdom då de inte får ekonomisk hjälp under sin sjukdom. Det finns dem som inte orkar kämpa längre.  Dessutom har enligt EHCI Sverige de längsta vårdköerna i Europa. Något som är alarmerande är situationen för cancerpatienter, där väntetiderna är omänskliga liksom behandling vid svenska akutmottagningar. Varför är det så i ett välfärdsland?

 

Den psykiska ohälsan är större än någonsin och resulterar i sjukskrivningar, missbruk och ibland till döden. Nästan 1 miljon svenskar i arbetsför ålder har någon form av psykisk ohälsa. Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland unga mellan 15–44 år. Över 1 000 personer tar varje år sitt liv i Sverige, där psykisk ohälsa är den största riskfaktorn. Varför har den psykiska ohälsan ökat?

 

Förorter tas över av kriminella gäng. Trots polisinsatser så räcker det inte längre till. Bilar brinner, butiker rånas, restauranger måste betala för att få beskydd. 2018 rapporterade 306 skjutningar varav 45 dödsfall. När man intervjuat dem som kommer från kriminella gäng, så handlar deras bakgrund om en otrygg uppväxt, familjeförhållanden och den svaga anknytningen till familj och skola. Varför agerar man inte på den mest kritiska punkten för ett tryggt samhälle, barnens trygghet?

 

2018 mördades 22 kvinnor av en man de har eller haft en relation med. Misshandelsfallen är otaliga och det sexuella våldet ökar. Under 2017 anmäldes omkring 22 000 sexualbrott, varav 7 370 rubricerades som våldtäkt. 171 ledde till fällande domar. Vi saknar mer än 12 miljarder för att kunna hantera våld mot kvinnor. Varför är kvinnor rättslösa i samhället, varför nedprioriteras kvinnor som utsätts och varför är straffvärdet på brott mot kvinnor och barn så lågt, (om det ens blir en fällande dom)?

 

Besparingarna i skola, vård och omsorg är stora. Skolor läggs ner och resurser stramas åt. Detta till bekostnad av elevernas välmående, trygghet och arbetsro. Hur ska lärare kunna upptäcka de ca 400 000 barn som lever i riskzon (en hemmiljö med psykisk ohälsa, missbruk och våld i nära relation)? Detta är barn som riskerar att hamna i kriminella gäng (vilket är bekräftat av de som redan levt/lever i gängkriminalitet). Varför?

Nedskärningar i skolan är katastrofal där särskilt stöd och elevassistans dras ner. Minskad lärartäthet, nedskärningar i förskolan, minskad elevhälsovård och nedläggning av skolor. Varför? Hur bygger det vår framtid med bättre psykisk hälsa, att varje individ ska ses, att eleven ska få det stöd den behöver för att hålla tempo, för att upptäcka barn i riskzon som i framtiden kan vara orsaken till allt ovan?

 

Jag kan fortsätta i oändlighet men tar det när jag nästa gång står i Riksdagen och från gräsrotsnivå förklarar vad vi tillsammans måste göra. Jag tar det nästa gång jag är i Almedalen för att möta politikerna med kritiska frågor och mitt brandtal om samhällets brister.

 

Nu tänker ni, vad vet hon om det?

Jag kanske inte vet så mycket, jag är inte politiker, men jag har ett sunt förnuft, och ibland räcker det ganska långt.

Jag har länge engagerat mig i samhällsfrågor och mänskliga rättigheter. Jag är en eldsjäl som varje dag arbetar för att göra skillnad. Jag föreläser över hela landet och driver självfinansierade projekt för att förändra. Näringslivet utsåg mig till Årets samhällsutvecklare 2018 av en anledning. Jag har sett vad som behövs för att förebygga att nästa generation inte hamnar i utanförskap, missbruk, psykisk ohälsa, gängkriminalitet och varför våld mot kvinnor och barn existerar. Jag vet hur maktmissbruk används och skördar offer bland våra invånare, vuxna som barn.

Jag vet att vi är ett av världens mest jämställda länder, (frågan vi kan ställa oss då är hur resten av världen ser ut). Jag vet allt det där med gratis sjukvård och föräldraförsäkring. Det där tvivlar jag inte ett dugg på. Jag ifrågasätter varför vårt samhälle håller på att kollapsa. Vårt välfärdsland som andra länder avundades. Det var här man ville leva, bo och dö. Idag kantas det av våldtäkter, misshandel, skjutningar, trakasserier, droger som flödar och förstör liv, ökad brottslighet över lag och maktmissbruk, på bekostnad av samhället och alla människor som lever där, alla de barn som ska växa upp här.

 

Varje dag tänker jag på att det är det här som vi efterlämnar till våra barn. Det är det här mina barnbarn ska växa upp i. Kunde jag skulle jag ta min familj och lämna landet. Då frågar du hur jag tänker nu. Sverige är ett av de bästa länderna i världen att bo i…  Visst är det så. Det är bara det att vårt land försämras, när andra länder går framåt. Brotten ökar, våldet ökar, rädslan ökar och ingen vet var det slutar. Jag vill inte vara orolig resten av mitt liv för att mina barnbarn ska bli våldtagna, mobbade, misshandlade, bli erbjudna droger på skolgården, hamna i mitten av ett skottdrama, inte få den vård de behöver vid sjukdom, bli utbrända p.g.a det höga trycket i skolan, i arbetslivet och vardagslivet. Jag vill inte bli gammal här. Det finns ingen pensionsförsäkring för eldsjälar som gör jobbet åt makten. Jag vill inte som flera andra 80-åringar bo på gatan (om jag håller mig frisk till dess). För i vårt land måste du vara frisk för att vara sjuk, annars klarar du inte att stångas mot myndigheter som vill utförsäkra dig…

 

Politiker, sätt er vid samma bord och kom fram till hur ni ska läsa problemet istället för att lägga tid på vem och vilka man ska, eller inte ska leka med. Att vända kappan efter vinden fungerar inte, vi ser igenom det. Lägg makten åt sidan. Se på vad ni tillsammans kan göra på sikt, istället för att endast se vad ni kan åstadkomma under den fyraåriga mandatperioden. För det är precis det svaret jag fått när jag pratat med politiker i Riksdagen. – Vi har en budget och måste se till vilka åtgärder vi kan göra inom vår mandatperiod. Vi kan inte investera i Kalle 5 år. När han är 15 år och vi får se resultatet, så kanske vi inte sitter vid makten och då får någon annan klappa sig på axeln för det vi bidragit med.

DET är inte att arbeta förebyggande och värna om ett tryggt samhället och vår kommande generation…

Från en eldsjäl som fått nog!

Kontrollera din utsatthet

Jag har föreläst under många år om medberoende, våld mot kvinnor och vad det bär med sig för samhället och den ångest de utsatta lever med.

Jag har föreläst om att peppa människor till att tro på sig själva, slänga offerkoftan och börja leva. Jag pratar värdegrunder, hur vi behandlar varann och hur vi bör behandla varann. Brotten som begås mot människor och då främst kvinnor som jag arbetar med, skapar konsekvenser som är ogreppbara. Bara en våldtäkt ligger i snitt på en kostnad på ca 10 miljoner kronor för samhället. Det är kostnader i form av poliser, åklagare, rättsprocess, läkarbesök, psykiatrin, arbetsbortfall etc. Det finns dem som skadas så svårt att man inte hittar kraften att ta sig tillbaka till samhället igen.

När jag föreläser så märker jag att de som många gånger skulle behöva komma, aldrig dyker upp. Ofta kan det bero på att man inte är där än. man lever med sin ångest och har det gått för långt så är det just den som blir en bästa vän. ingen förstår, ingen fattar vad som sker i kroppen när minnen gång på gång dyker upp framför näthinnan.

Detta måste man hantera och förr eller senare ge det ett försök att komma vidare. Vi har bara ett liv, och även om man drabbats för ett övergrepp av någon form, så får vi inte låta händelsen kontrollera resten av vårt liv. Däremot säger jag inte att vi ska glömma, för det gör vi aldrig. Jag säger bara att vi ska lära oss att kontrollera händelsen/ångesten efter en utsatthet. Då kan vi på sikt paketera obehagliga saker i ryggsäcken och blicka framåt. Det viktiga är att DU kan bestämma när du får må dåligt!

Jag har utvecklat webbkursen – KONTROLLERA DIN UTSATTHET

Detta för att de som inte tar sig vidare, till föreläsningar och utbildning, till möten med människor osv, ska få möjligheten att i lugn och ro hemma, gå igenom steg för steg vad som hänt och hur vi lär oss att kontrollera ångesten. Alla webb-kurser jag sett, så handlar det om vidareutveckling, ledarskap, innovativa möjligheter, bli en bättre säljare, osv, men ingen om hur vi lär oss leva igen. Ingen som vi kan ge till våra nära, anställda eller brukare. Varför? 1 av 3 kvinnor utsätts för övergrepp. Ska inte de få chansen att komma tillbaka? De som aldrig ens kommer i närheten av att gå kurser i ledarskap m.m. Jag vill inte bara fokusera på att stoppa våld mot kvinnor och barn. Jag vill också hjälpa dem som redan utsatts!!

Du är det viktigaste i ditt liv – Det handlar inte om att du ska ta av dig offerkoftan – Det handlar om att du ska kontrollera den ❤

Intro finner du här, ladda ner webbkursen och gå den om och om igen. Du kan till och med lägga dig med hörlurar och bara lyssna, tills du känner dig stark nog att lyfta dig själv igen.

För det är du värd!

Länk här: KONTROLLERA DIN UTSATTHET

Brinn för Josefin

Helgen och veckan som varit har varit hemsk med tanke på dokumentären om Josefin Nilsson.

Så mycket känslor. Hennes historia har öppnat ögonen på många och jag hoppas av hela mitt hjärta att man inte glömmer och går vidare när den första känslan lagt sig. Det är nu vi verkligen måste gå samman och aktivt ta ställning mot våld, trakasserier och diskriminering av kvinnor och flickor.

Allt handlar om kontroll och makt. Nu måste vi implementera lite mer civilkurage i samhällets ryggrad så vi säger nej tillsammans! Vi fortsätter brinna för Josefin och låter henne historia vara en ledstjärna för hur det inte får gå, aldrig någonsin…

#brinnförjosefin

 

Idag kom nya statistiken från 2018 när det gäller våld mot kvinnor… 22 kvinnor fick sätta livet till, för våld i nära relation. Då räknas inte fall som josefin in där misshandeln varit så svår att det långsamt tagit hennes liv.

Mer utbildning, ytterligare information, fler män som vågar stå upp för ett tryggt samhälle! Tillsammans ska vi lyckas ❤

 

Tillbaka i arbete

Min välförtjänta semester är avslutad…

Nu är det 150 % arbete som gäller igen och som vanligt går jag all in för att skapa förändring.

Tack Thailand för att du hjälpte mig att läka efter ett riktigt tufft år. Sanden mellan tårna, kärlek, sol och god mat. Varje morgon gick jag långa promenader innan frukostrestaurangerna hade öppnat. Varje morgon fokuserade jag på mitt mående, att hitta glädjen och planera för tiden när jag skulle komma tillbaka. Många frågor, som vad vill jag fokusera på i mitt liv. Vad är viktigt privat och i mitt arbete. Svaren kom per automatik vartefter tiden gick och många frågor jag hade i huvudet när jag åkte, fick jag svar på under resans gång.


Den 8 mars, Internationella kvinnodagen så hände något fantastiskt. Vargarna Speedway i Norrköping blev världens första HeForShe speedwaylag. Det betyder att de som klubb tar ställning för jämställdhet, mot våld och trakasserier mot kvinnor och allas lika värde. Det betyder att de vill arbeta för att få stopp på machokultur och bryta normer inom en mansdominerad sport. Med 63% kvinnor inom ledning och som lagledare så uppfyllde de mer än väl normen för att de redan arbetar jämställt. Det blev en fin kväll med speedwayen när vi lanserade dem på Comfort hotel i Norrköping.

Veckan efter lanseringen fick jag möjlighet att föreläsa för Kunskapsgymnasiet i Norrköping där en av Vargarnas unga förare går, Henrik Bergström. Att han som 18 åring gick upp och pratade inför sin skola varför han tyckte detta var viktigt fick hjärtat att slå dubbelt. Det är det som man kallar att #tasnacket, när unga killar vågar gå i bräschen mot våld och för jämställdhet!


Såklart inte allt går bra, även om detta var fantastiska dagar och resan hade fått själen att läka en hel del. Det fysiska kan också skadas lätt och ett par dagar innan 8 mars så stod jag på näsan och fick en fraktur på näsbenet. Klantigt att inte knyta skosnörena, men nu ligger skorna i soporna för gott. Jag har verkligen försökt hålla huvudet och modet uppe efter olyckan och kärleken från vänner och följare har varit helt fantastisk.  Ibland får man dock en liten dipp när man ser sig själv i spegeln. (Lägger inte upp några blodiga bilder från akuten, dock syns den stackars omplåstrade näsan på bilder ovan, det får räcka så). Jag är ändå glad att det inte blev värre än en bruten näsa, förstörda glasögon och kläder. (Det kan alltid vara värre)

Med tanke på responens på mina föreläsningar och de nya koncepten som ska hjälpa kvinnor i utsatthet att komma vidare, så har jag besämt mig för att ta det ett steg längre. Ibland fastnar den utsatta hemma. De orkar inte lyssna på någon som ska försöka hjälpa på ett seminarium eller en föreläsning. De känner sig uttittade och orkar inte ta eventuella frågor. Därför har jag investerat i att utveckla en webbkurs i de ämnen jag arbetar med. Då kan man lugnt och fint sitta hemma i soffan och få tips och råd, stärka sig själv och med lite extra kraft komma ur sin utsatthet och på sikt gå starkare ur den. Det handlar inte om att ta av sig offerkoftan, det handlar om att kontrollera den. Just detta har jag stor erfarenhet av och vet vad som varit avgörande för att jag varje gång ska orka ta mig vidare och kontrollera mina känslor. Dessutom planerar jag en webbkurs inom härskarteknik och kvinnligt entreprenörskap. Ämnen som berör många…

Igår fick jag min nya top från Orange Day MC kollektionen och jag är sjukt nöjd! Jag tänker på filmen Pretty women när jag ser den och det handlar om att vi bestämmer vad vi eller någon annan får göra med vår kropp. Ett nej är alltid ett nej! – I say who, I say when, (och jag lägger till) I say how! Du ska aldrig gå med på något som inte känns bra för dig, något många unga tjejer tyvärr får erfara och därmed får en dålig upplevelse av sin sexdebut, något som egentligen ska vara fint.

Nu fortsatt arbete med webbkursen!  Må väl och VAR ALLTID SNÄLL, du vet inte vad personen du har framför dig går igenom… (Jag vet känslan).  KRAM till dig!

 

 

Året 2018

Året 2018, det bästa och värsta året på mycket länge…

 

Börjar min årskrönika med en håll käften bild med texten ¨Women move mountains¨! Varför? För att det är precis vad året handlat om…

Våren 2018 var fylld av hårt arbete. I januari utvecklade jag tillsammans med NBV två stycken studieplaner. En efter mig bok AMANDA, och en efter UN Womens kampanj Orange Day. AMANDA studieplan handlar om maktmissbruk, härskarteknik och hur vi hanterar den. Orange Day Studieplan berör våld mot kvinnor och flickor.

AMANDA är baserad på en sann historia om mitt eget entreprenörskap där jag utsatts för just maktmissbruk, hot och våld. Det är tufft att skriva om sånt man gått igenom, men viktigt att det får spridning då det förekommer i alla strukturer och samhällsklasser.

Den 8 Mars under Internationella kvinnodagen lanserades Orange Day studieplan på NBV i Örebro. En oerhört fin kväll som innehöll, tal, musik och starka berättelser. Jag hade äran att vara konferencier, om än med hög feber och tappad röst, men det är väldigt få saker som kan få mig att tacka nej till att vara med på ett sånt engagemang. Jag är oerhört tacksam mot NBV som gett mig chansen att via dem förmedla och arbeta med de viktiga frågor jag är så engagerad i. Tack även till Roddy som alltid skyddar de svaga och vågar gå emot machokulturen och dem som utsätter andra männsikor, kvinnor, barn och djur.

 

En hel del föreläsningar blev det. Allt ifrån NBV, Sveriges Universitets årskonferens, Försvarshögskolan, Brottsofferjouren, Kvinnojouren, skolor och högskolor, Svenska narkotika polisföreningen och många fler. Det är en ynnest att få samarbeta och förmedla via era kanaler och skapa värden för anställda, samarbetspartners, kvinnor i utsatthet och elever.

2018 var året då jag tog kontakt med Brottsofferjouren i Sverige gällande stöd och hjälp till brottsoffer. Jag har sedan tidigare föreläst för brottsofferjouren och tanken är att ta detta vidare hur vi man utveckla stödet för just utsatta kvinnor som är en stor del av deras arbete. I år får de även mer stöd till att arbeta med dem som utsatts för näthat. Ett hat som skapar psykiskt lidande och som ibland kan vara värre än fysisk misshandel. Det är dags att arbeta mer aktivt med problemet och ofta frågar jag mig varför man inte agerar mer kraftfullt. Hatet sprider sig på nätet och internet har funnits ett antal år vid det här laget. De som inte vågar agera öppet, använder sig av olika sociala medier för att spy ut sitt hat och på så sätt skada andra. Något vi vet kommer från den egna dåliga självkänslan. Mobbing är ett sätt att lyfta sig själv, då andra hotar ens egen position. Tack Brottsofferjouren för allt ni gör!

Något annat som är viktigt i samhället är just idrotten. I somras var jag på en förelöäsning om jämställd idrott där det diskuterades pojkar/flickors förutsättningar inom idrotten. Något annat som är viktigt är just den machokultur som finns inom idrotten exempelvis, fotboll, hockey och motorsport. Det är inte en gång som en ung kille inom idrotten valt att ta sitt liv pga det hårda klimatet på plan och i omklädningsrummen. Detta måste man arbeta stenhårt med framöver för att skapa en trygg atmosfär både för tjejer och killar. Vi får aldrig normalisera machokultur och hat, ej heller att ge uttryck för att tjejer är sämre än killar. Ex: – Ni springer som småflickor. – Du rör dig som en kärring. – Bete dig som en man… Hur gör man då? När man beter sig som en man? Och vem beslutar det? Tränare, supportrar, medspelare, föräldrar? Som förälder och tränare har man ett enormt ansvar att bryta dessa normer som ofta skapar psykisk ohälsa. Idrotten ska vara något som förenar, lyfter och där alla har lika rött till idrott. Tillsammans måste vi lyfta problemet ytterligare ett snäpp och på så sätt jobba för en mer jämställd idrott. Jag kallar det HeForShe!

 

Den 17 maj var jag med om något som jag kommer tänka på den dag jag drar mig tillbaka. Kvittot för alla års slit. Bekräftelsen för att det jag arbetar och sliter för är rätt. Priset som gjorde att jag fortsättningsvis kommer gå mot strömmen och våga arbeta för ett jämställt samhälle fritt från våld. Jag vann titeln Årets samhällsutvecklare 2018 för mitt arbete mot våld och diskriminering av flickor och kvinnor, samt att jag satte Norrköping på världskartan! Jag kommer tacka Riksbyggen och alla dem som röstade fram mig till detta så länge jag för kampen. Ni gav mig ännu mer kraft att fortsätta det spår jag följt så länge ❤

 

Den stora höjdpunkten på året var Orange day MC kortege! Hårt arbete, dygn av oro, tänk om, vad kan gå fel… Bilden nedan är jag tillsammans med UN Women nationell kommitté Sveriges verksamhetschef Petra när vi landat i Norrköping.

 

 

Det var många sömnlösa nätter innan starten. Arbetet hade pågått sedan augusti när vi landade den där dagen då allt skulle ske. Den 25 maj 2018, dagen då bikers tog ställning. Arbetet innan var en sak, när jag sedan tog Harleyn över till Saab arena där alla skulle träffas så var jag sjukt nervös. Allt kunde gå fel, tänk om jag räknat fel på tid, platser, tänk om ingen kom. Jag var först på plats, nerverna var utanpå, men när den första delen av kortegen från norr kom, så lugnade jag ner mig lite. De rullade genom rondellen och parkerade på den stora ytan vi fått tillstånd att vara på. Det var glädje, man skrattade, solen sken som aldrig förr. Efter ytterligare en stund kom nästa gäng, också från norr över. Många i Orange kläder, flaggor och attiraljer. Olika motorcyklar, västar och klubbmärken. Många i Orange Day MCs egna kläder. Men alla var där av samma orsak, man ville visa sitt stöd för ett samhälle fritt från våld mot kvinnor och flickor. Därefter ringde Roddy som åkt kortegen från Helsingborg. Han hade aldrig sett så mycket hojar i hela sitt liv och när de rullade in på parkeringen som till slut var packad av mortorcyklar och glada bikers som åkt en hel dag, så rann tårarna på mig. Jag försökte filma, fota, prata med alla, men hjärnan hade totalt tappat kontrollen. All stress och oro rann ut genom tårar innan vi åter satte oss på hojarna och med hjälp av polis eskorterades 1 500 bikers till Norrköping som var slutdestination.

Kvällen innehöll musik, artister, mat och öltält. Krogarna och hotellen var fyllda. Varenda krog man gick till var det alltid några bikers som skålade och var glada. Det var en av de lyckligaste dagarna i mitt liv (om man bortser från när barnen föddes) och inga övergrepp rapporterades den natten. Inför 2019 har jag och ett av företagen i Norrköping en överraskning till våra bikers. Det blir enormt kul att få släppa just den bomben!

Jag vill passa på att tack Jon Henrik Fjällgren som gått in som ambassadör för Orange Day MC Charityride och för att han står upp för ett tryggt samhälle för alla! DU ÄR GRYM!

När allt precis hade lagt sig efter vårens helt fantastiska upplevelser så färgades Vargarna Speedway i Orange. Speedway är en av alla de mansdominerade sporter som vi behöver för att åstadkomma förändring. Det var aldrig en tveksamhet hos vare sig styrelse eller förare, utan de gick alla all in. Något annat roligt är att jag varit ganska ensam i familjen om att älska speedway, men när barnbarnet Alice 5 år följde med så blev hon helt biten av sporten och är numera min ständiga följeslagare. Idag äger hon både en egen flagga signerad av alla Vargarnas förare, samt halsduk och plansch på Kim Nilsson. Även denna dag i juli bjöd på vackert väder, glad och engagerad publik och förare som gav allt på arenan. Stort TACK till Vargarna speedway som den första speedwayklubben i världen att ta ställning! Fler nyheter om Varganra kommer snart ❤

Många företag besöktes under 2018. I Norrköping var det ett antal som valde att ta ställning. På bilden nedan har vi Louis De Geer och Riksbyggen som alla vill arbeta för jämställdhet och mot våld mot kvinnor. Känner en enorm tacksamhet för alla er jag besökt under året och som alla är positivt inställda till det vi alla behöver arbeta med.

 

Att lansera sitt eget varumärke är inte lätt, men det rullar på i lugn takt. I am a star, #IAMAMANDABYAM är framtaget för att lyfta stjärnan i dig. Vi är alla stjärnor och förtjänar uppskattning för dem vi är. Det handlar om att våga lyfta sig själv och andra. Det handlar om stolthet och att vara sig själv. Become who you are, är något jag ofta använder mig av. Vilket betyder, Var den du är och var stolt över det. Det är alldeles för många där ute som försöker vara något vi inte är för att passa in i en mall som samhället byggt upp. Våga gå utanför boxen, våga var den stjärna du är och var stolt över det. Tröjorna finns att beställa HÄR!

I augusti var det dags för Metoo evenemang i Stockholm. Grymma UN Women nationell kommitté Sverige och Gabriella Olsson (grundare av Metoo Sweden) skapade ett fantastiskt arrangemang. Artister var med, dansare underhöll och åter igen sken solen på oss, som ett kvitto på att universum ler mot oss och det hårda arbete vi gör för mänskliga rättigheter. Passar på att önska Gabriella Stort Lycka Till, i hennes nya engagemang inom politiken och Liberalerna.

Under året skapade vi också UN Women Sverige nätverket i Norrköping för att kunna bidra än mer till ett jämställd klimat i staden. Vi finns på Instagram under unwomennorrkoping. Följ oss gärna för att se vad som händer i just min hemstad. Tack alla som stöttar och under året bidragit med volontärskap, ideér och nya band.

 

En sak hann vi med privat under sommaren / året, och det var att byta tak på det hus vi flyttade till i november förra året. Ett jobb som nästan tog knäcken på oss i över 30 graders värme i skuggan. Men bra blev det och nästa projekt (som jag väntat på ett år) är det blivande badrummet. Cant wait, men som sagt Rom byggdes inte på en dag. Vill passa på att tacka er som hjälpte till med taket. Det var guld värt!

Jo, en sak till hann jag med privat…eller hann, jag hade inget val:) Jag lyckades fylla 50 år!!! Jag överlevde de första 50, nu väntar jag med spänning på de kommande 50 åren. Två festligheter blev det, en i Stockholm och en på hemmaplan. Stort tack till alla dem som gjorde min dag minnesvärd ❤

 

Den 25 november var det dags för Orange Day (som den 25:e varje månad), skillnaden i november är att det är den Internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor! Fastigheter världen över färgas i Orange, man bär något i Orange, man använder sig av färgen Orange för att visa sitt stöd. Mitt mål har det senaste året varit att färga hemstaden Norrköping i Orange och vi är på väg att lyckas! Norrköping var den staden i SVERIGE som gjorde mest och engagerade sig mest för att uppmärksamma dagen. Gävle var den staden som låg bäst till tillsammans med Norrköping.

Tack alla de fastigeheter som färgades i Orange till förmån för UN Women nationell kommitté Sverige, Tack Komvux som hade en Orange vecka. Tack Louis de geer som ordnade Orange fika och kvällens artist som skänkte intäkter från sin försäljning. Tack Upplev Norrköping för det Orange vattenfallet.Tack alla som på något sätt engagerade sig för att visa sitt stöd!

Tack också till Vita Hästen som för andra året i rad spelade en Orange match för att visa sitt stöd. Vita Hästen står inte bara upp för att stoppa våld mot kvinnor och flickor, de är även världens första HeForShe hockeylag där man värnar om den psykiska hälsan, jobbar för jämställdhet och bryter machokulturen inom idrotten! Den Orange matchen nådde ända till USA där man lyft det Allsvenska laget och företagen var lyriska över engagemanget. Men det bästa av allt, var spelarna som var tacksamma över att kunna bidra.

De sista två månaderna engagerade jag mig i Vita Hästen. Det genererade i nya intäkter och företagssamarbeten till klubben tack vare deras engagemang. Jag är oerhört tacksam av flera skäl att jag var på plats under de där två sista månaderna på året. Nu vet jag hur värdefullt och viktigt arbetet är, något jag tar med mig i det fortsatta arbetet inom idrotten i Sverige.

När jag blickar tillbaka på året som gått, så fylls jag av värme och kärlek till alla dem som varit med i arbetet. Ett samhälle fritt från våld, diskriminering och trakasserier mot kvinnor och flickor där 1 av 3 kvinnor i världen utsätts. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. I kulisserna väntar fler företag inom kort att träda fram för att stötta. Samarbeten utvecklas och bara tillsammans kan vi göra skillnad.

I november 2018 var det 10 år sedan jag bestämde mig för att viga mitt liv till att förändra. Under resans gång har jag arbetat med en mängd företag gällande marknad, kommunikation och utveckling för att de via goda värdegrunder ska komma längre. För varje år så ser jag att vi tar ytterligare ett steg i rätt riktning. UN Women nationell kommité Sverige arbetar stenhårt, 24/7 för att skapa förändring där alla är lika värda, något vi alla borde ta efter. 2018 var också året jag blev månadsgivare till just dem. Det känns också fantastiskt att vi via Orange Day MC samt engagemanget i Norrköping lyckats bidra med en mängd nya månadsgivare och dem som färgar sin lön Orange. Vill du hjälpa till att bidra till ett samhälle fritt från våld genom att färga din lön Orange, se HÄR!

För varje år som går så blir det mer arbete, tuffare klimat, mer engagemang och mer kärlek. För varje år som går så inser jag att det aldrig varit viktigare att jobba mot krafter som härskarteknik, våld och maktmissbruk. Vi är många som backar, lyfter ämnet och tar snacket, där heller ingen har rätt att skämta om något som skapat livslång smärta för så många flickor och kvinnor där ute i landet.

Trots ett år av kärlek, uppskattning och enormt hårt arbete, trots ett år av att fler är engagerade, fler företag tar ställning, och en hel MC kultur som bidragit, så har jag upplevt de värsta av sorger.

Jag har förlorat kampen med nära, där missbruket var en starkare kraft än min kärlek. Jag har sett mer hat än jag vågat drömma om. Jag har sett mörkrets inflytande på människor som stått mig nära. Jag har fått bekräftelse på att blod inte är tjockare än vatten. Jag höll på att förlora något av det värdefullaste jag har. Jag har också lärt mig vilka som finns där och som stöttar i med och motgång.

När jag sammanfattar året som gått, så är jag säker på att 2018 var det bästa året på 20 år och det värsta året på 10 år. Så mycket kärlek, så mycket hat. Så mycket glädje, så mycket sorg.

Därför är det med spänning jag ger mig in i 2019 och fortsätter stånga mig blodig för det jag tror på!!!

Och till sist: Tack 2018 för alla lärdomar. Tack för att du visat vägen för hur jag vill vara som person, vän, kollega, partner och mamma. Tack för allt du gett och allt du tagit ifrån mig. Du har gjort mig starkare och med hjälp av 2019 ska vi tillsammans med alla goda krafter nå ännu längre. Jag avslutar min årskrönika med orden:

THANK´S FOR EVERYTHING

I HAVE NO MORE FUCKS TO GIVE

SO LET´S MOVE SOME MOUNTAINS

Mörker kan aldrig besegras med mörker, bara ljuset kan. Hat kan aldrig besegras med hat, bara kärlek kan…

Med kärlek och respekt till alla dem som stöttar och finns med i kampen. Ingen nämnd och ingen glömnd. Love you all. Ni vet vilka ni är ❤