Eftertänksam…

Dagens promenad i skogen gav mig eftertanke…

Ibland blir man så där djup, och stoppar man inte där så sjunker man ner i ett hål av grubblerier med frågor utan svar. Vad är det som händer i världen? På ALLA plan… Varför förstör vi för andra människor genom hat, förakt, avund och girighet? Vi är så starka i vår avund att vi kränker och attackerar andra människor i jakten på den egna perfektionism. Vi vill ha vänner för oss själva och väljer att svärta ner den man älskar inför andra för att säkerställa att vi verkligen får behålla den vän vi avgudar. Du skall inga andra vänner hava jämte mig??? Eller vad?

wpid-IMG_82790957556177

Religion och politik saboterar världen och människan. Om du inte tror på min gud så halshugger jag dig! DÅ måste man verkligen tro att ens egen gud är den enda sanna, eller? Om din gud är den enda sanna så ska man väl inte behöva döda dem som tror på annat? Huvudsaken du vet… Precis som med vad som helst i diskussioner. Om man vet att man har rätt i en dialog, så behöver man inte överbevisa, bli arg eller rent av slå.  Huvudsaken är att du tror på det du säger.  Tänk om alla tyckte likadant, då skulle vi inte ha någonting att diskutera… Tråkigt!

När vi ändå håller på… Vi stressar mer idag, vi äter snabbmat för att hinna… hinna med vad? Att tillbringa mer tid på sociala medier? Jämföra oss med människor på nätet vi tycker är vackrare, smalare och mer framgångsrika än oss själva? Sedan försöker vi uppnå idealet hos dem samtidigt som vi förtalar dem. De ser ju så plastiga ut!! Men i själva verket drömmer vi om att se ut exakt som dem.

10721152_283763401823269_197166502_n

Ibland undrar jag om inte internet är roten till allt ont! Samtidigt som det är grunden till en enklare, mer bildande och bättre framtid framtid… Hur fasen går det ihop? Du kan googla på information, ta lärdom, plugga, hur du ska hitta rätt, vad dina idoler gör, vilken musik som är bäst och hur du skriver affärsplaner och blir framgångsrik inom olika yrkesgrupper… Men du kan också googla på hur du enklast tar ditt liv, förstör andras och tillverkar bomber, köper droger. Du kan googla på hur du på bästa sätt ska vara destruktiv mot dig själv, om terrorgrupper och hur man ansluter sig. Du kan googla på vad som helst och där i cybervärlden ligger allt öppet som ett smörgåsbord!!

Ja, jag anklagar internet till stor del av dagens ohälsa där vi jämför oss med andra och där alla andra är så mycket lyckligare än vi, där alla är mycket vackrare än vi och där alla andra är mycket duktigare än vi! Men tro mig när jag säger att alla dessa lyckliga, vackra och smarta människorna har ett liv utanför cybervärlden som inte ser likadan ut! Alla har sina problem på ett eller annat sätt, men som den medberoende människan vi är så döljer vi alla problem som verkligen existerar. På nätet får vi vara 100% lyckliga!! Ingen vet…

Ibland ser jag mammor med barn sittandes på fik för att just fika. Barnen sitter med varsin bulle och juice medan mammorna sitter försjunkna i sina mobiler för att se de senaste statusuppdateringarna. När mina barn var hemma här en dag så var det likadant. Alla sitter med sina mobiler istället för att prata, kommunicera och umgås, vara sociala. Det är den nya vardagen, det nya sättet att umgås, vilket är skrämmande. Jag gör likadant, använder sociala medier och tycker att det är ok, men det får aldrig, aldrig ta ut det verkliga livet!!!! Läste häromdagen att vi tillbringar 4 år av livet på Facebook… Samtidigt som internet och sociala medier idag är ett måste för marknadsföring, arbete och hålla kontakten med vänner, kollegor och familj. Att söka information och enklast hålla sig uppdaterad om världen… Snacka om ett behov som skapats och som används ur ett positivt perspektiv, men där man i samma form skapat en negativ trend som förstör liv! Galet hur man kan grädda dessa båda saker i samma form utan att det blir platt fall och kakan sjunker ihop…eller är det kanske det som är på väg att hända? I Kina har man öppnat det första behandlingshemmet för dataanvändare… Något jag tror vi kommer se mer av framöver!

Vi dömer människor som INTE lyckas och vi dömer människor som lyckas, för vem fasen tror de att de är? Men vem är vi att döma? Vem har rätten att såga och döma ut en annan människa? Var försvann empatin för medmänsklighet och omtänksamhet? Varför kan vi inte istället lyfta varandra, värna om varandra och älska villkorslöst? Vi kan väl tala om när någon gjort något bra och mena det…

Skärmavbild-2013-12-25-kl.-15.17.37

 

Skönt att få utlopp för frustrationen som skapades under promenaden. Nej, jag tror inte att jag har alla svar, nej, jag vet inte bäst, jag inbillar mig bara att vissa saker var bättre förr! Dessutom intalar jag mig att jag är god nog som jag är och att jag är älskad för den jag. Jag intalar mig att människan i grunden är god och att ingen föds med andra drömmar än att lyckas med det de önskar och drömmer om. Jag intalar mig att jag inte måste vara perfekt och att jag finns här av en anledning… Precis som du… ❤