Vad händer i världen egentligen?
Flyktingkatastrofen där miljoner människor är på flykt. Människor som lider och skadas för livet. Länder som sätter stopp och har en nolltolerans för flyktingar. Vad händer egentligen? Vore det inte enklare om alla hjälptes åt, om alla länder tog sitt ansvar? Men den största frågan av dem alla borde vara: Vem ska ta ansvar för dessa miljoner av liv? Vem är den skyldiga till att det blivit så här från början? Ja, inte är det de män, kvinnor och barn som flyr för sina liv och från sina egna länder. Men där maktmissbruket härjar finns inte empati och medkänsla för vanliga individer… Jag kan inte låta bli att fråga mig… Alla de människor som gnäller, pratar illa om andra, alla de som trakasserar, förstör och missunnar människor. Alla de som mobbar, tar, förgör, hatar vanliga människor bakom sina skärmar, alla de som gnäller över grannens nya bil, nya jobb eller hans nya snygga tjej. Hur tänkte ni nu?
Att klaga på varandra och deras framgång eller trampa på deras nedgång. Att sparka på människor som ligger eller trakassera dem som det går bra för. Hur tänkte ni nu? Har ni något liv alls? Människor flyr sina hemländer, barn svälter och kvinnor blir våldtagna. Det råder krig och maktmissbruk som förstör människors liv, och vi gnäller över att grannen har köpt ny bil. -Jaså, det går bra för honom nu? Han har säkert gjort något skumt eller har svindyra lån… Som om det vore vårt bekymmer! Hur tänkte ni nu? Eller den där kvinnan som tror att hon är något. Hon ska fasen inte lyckas, vi sätter käppar i hjulet för henne. Ja, så gör vi, det räddar säkert världens fattigdom och stoppar kriget! Hur tänkte ni nu? Eller kanske den där pojken som inte ens har rena byxor. För korta är de också! Om vi sparkar på honom så räddar vi säkert en massa barn på flykt. Hur tänkte ni nu?
Det finns elaka människor, men trots det så är de oftast en väldigt, väldigt liten klick. Det värsta är att det är dem som utmärker sig, som syns och hörs mest. När ska vi stå upp för de svaga, de tysta och när ska vi våga säga NEJ till mobbing, näthat, utfrysning, förtal och hat. När ska någon våga säga nej till krigsmakten och sätta ner foten. Länder med goda intuitioner och makthavare är väl mycket större och fler än de som inte är det? Människor med goda avsikter är många fler än de som inte har det…
Jag blir oerhört ledsen när jag läser öppet hat mot flyktingar. Jag håller med, Sverige kan inte ta emot alla, men man kan inte hata människor som flyr för sitt liv! Alla länder måste samarbeta för att hjälpa till i en av vår tids största kriser! Jag blir ledsen när jag hör hur vuxna människor mobbar varandra. Fryser ut, näthatar, hänger ut och trakasserar. Oftast bakom en skärm för att de är fega nog att göra det öga mot öga.
http://www.expressen.se/nyheter/bevisat-nattroll-ar-hemska-manniskor/
Internet är nättrollens lekplats! Oavsett om de gör det under falsk identitet eller ej, så har forskare hittat klara samband mellan så kallade nättroll och näthatare och egenskaper som machiavellism, narcissism och psykopati.
Och detta när vi har vår tids största kris i världen… Hur tänkte ni nu? Men de kanske inte kan tänka?
Om vi kunde omvandla all den energin som allt detta hat tar och använda den rätt. Människor som hatar är ofta kreativa. De är extremt duktiga på att hitta information, undersöka, ta reda på fakta, hata. Tänk om alla dessa underbara kreatörer kunde gå samman och göra något bra! Vad gott alla skulle sova om natten. Då kanske detta uttryck skulle få en positiv klang istället: Hur tänkte ni nu? DET vill vi vara med på!
Delar med mig en film om mobbing som gjorts av Lennart Bång! Denna underbara människa använder sin kunskap och kreativitet till att hjälpa och lyfta ämnet mobbing! Hur tänkte du? Jag är på!!
https://www.youtube.com/watch?v=nOcvQQ-1msI
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.