Äntligen…
I morgon ska jag äntligen börja jobba på allvar igen efter den värsta influensan jag kan minnas. Nog för att jag har jobbat när jag varit sjuk, från sofflocket de dagar då febern inte härjat. På allvar menar jag närvarande, på kontoret, tillgänglig för möten.
Att jag (börjat) piggna till märks på att myrorna kryper i benen på mig av rastlöshet. I förrgår vände jag upp och ner på hela hemmet för att möblera om. Hmmm, något som inte skulle hända om jag 1. Var fullt frisk. 2. Var för sjuk. Igår fyllde min dotter 25 år. Min dotter är som jag och hennes bröder, Star Wars fantast! Så när hon bjuder på fika, så blir resultatet följande:) ❤️
En saknad finns ständigt i kroppen. Min pappa flyttade till Vancouver Canada när jag var 7 år för att sedan flytta vidare till Kalifornien, där han bedrivit verksamhet under många år. I år fyller han 70 och jag saknar honom massor. Tacksam för Skype där vi kan se varandra när vi pratar och han kan visa sin fina trädgård i San Diego, där citroner och apelsiner hänger i träden ❤️☀️ Jag ska verkligen försöka åka över den här sommaren. Längtar efter att få sitta med honom i trädgården och lyssna på hans östgötska dialekt som sitter kvar, trots 40 år med det amerikanska språket! Tjuvfotade honom på Skype medan han vandrade i trädgården igår:)
Nu sova så jag kan nyttja all min nya energi på rätt sätt i morgon där jag medvetet arbetar med en av de viktigaste frågorna för mig… Vad gör jag för andra? Karma ❤️
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.