Solen strålar, men…
Sorgen som slagit klorna i mig vill inte riktigt släppa. Det har varit långhelg och den har gått till återhämtning. Egentid, tid med barnbarn och en kväll med vänner som inte frågar så mycket hur jag mår, utan fokuserar på hur bra livet ändå är. Ibland vill man inte prata om det som tynger, ibland räcker det med att bara finnas. Något jag lärt mig både via mig själv och dem jag hjälpt genom åren är att lyssna. Helgen var helt ledig. Till och med idag har jag tagit halvt ledigt och skickat vidare alla samtal till en kollega.
Arbetet i veckan består av planering av två saker. Lansering i fler länder för att visualisera jämställdhet och att stoppa våld och diskriminering av flickor och kvinnor.. Jo, det var just det. Idag fick jag frågan hur jag kunde och orkade förlåta människor om och om igen. Jag svarade att jag inte vet, men att det är det enda sättet jag tror på. Med den förlåtande faktorn så kan jag arbeta vidare med kvinnors rättigheter. Skulle jag inte förlåta så skulle bitterheten ta över och offerkoftan vara ett faktum, något jag vägrar. Jag tillåter inte att det onda vinner över det goda. Jag tillåter däremot att vi vågar förlåta och gå vidare. Alla skriver vi vår egen historia och även om vi inte kan påverka alla kapitel, så kan vi påverka hur vi reagerar över dem. Önskar att det var lika enkelt med sorgearbete, men det är det inte. Däremot så väljer jag själv hur jag ska hantera den och bestämma själv över vad som är bra för mig och mina känslor. Det andra som tar min fokus i veckan är en digital och teknisk utveckling jag lagt flera år på att konceptualisera. Det är klart för att presentera för den kompletta partnern som jag tror mig ha lokaliserat. Nu ska bara mötet till:)
Förra veckan var jag i Oslo och träffade en fantastisk organisation som arbetar med kvinnors och flickors rättigheter. De var mycket fokuserade på just våld mot kvinnor, något jag tycker är mycket bra. Varje dag utsätts kvinnor för sexuellt, fysiskt eller psykiskt våld. Vi pratade projekt som bedrivs i världen och suget av att besöka ett sådant i ett utsatt land ökar för varje dag. Oslo levererade inte bara ett bra möte och fantastiska människor. Det levererade även sol och egentid, både i luften och på torgen, fyllda med uteserveringar.
När så helgen kom så valde jag att umgås med barnbarnen. Något som alltid får mig på andra tankar. Mitt äldsta barnbarn som snart fyller sex är oerhört klok. Han säger saker som ofta får mig att förvånas och förundras. Varför lyssnar vi inte mer till dessa små kloka troll, eller handlar det om tolkningar som vi inte tar oss tid med? I helgen så rensade jag ”ogräs”. Plötsligt står han där och tittar en stund, sedan frågar han: – Varför tar du bort alla de gula blommorna, när de är de finaste vi har? Jag stannade upp och tittade på havet av maskrosor. Maskrosor som överlever allt, blommar oavsett väder, kommer upp genom asfalt och lyser som solen. – Ja du, svarade jag. Och plötsligt kunde jag inte förklara att det var just ogräs, för han har helt rätt. Finns det några vackrare blommor…om man tänker efter och tolkar blomman rätt?
Kvällarna den här helgen har varit magiska och jag har verkligen tillåtit mig att njuta och reflektera över skönheten i solnedgången. Det har varit sådär magiskt så man undrar om just de här stunderna finns till bara för att vi ska ta fram dem när det blir mörkare igen. Ni vet så där som man vill spara en doft i en burk och smyglukta lite ibland… I Sverige vet vi aldrig vad vi får för sommar så det är bara att passa på att njuta och suga in energin som det ger.
I morgon är en ny dag där motivation ska vara ledordet. Där kvinnligt entreprenörskap ska få visa färg och där arbete ska delegeras ut. Jag hoppas att jag sugit in tillräckligt med energi i helgen för att ta nästa steg mot målet om en bättre värld. Jo då, jag tror på det. Tro kan försätta berg och om jag inte har den fysiska kraften så har jag den psykiska, jag ska bara sätta hjärnan i arbete och tala om vad vi ska uppnå först. Det är jag som sätter mina gränser och det är jag som bestämmer över vilka steg jag ska ta och i vilken ordning, ingen annan… Ingenting är omöjligt, tro mig, jag vet!
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.