Leksand och folkhälsa!

Förra veckan besöktes Leksand!

Det handlade om Leksand Centrumlopp där kommunen och Spiks event arrangerar ett lopp genom staden för folkhälsa och gemenskap.

Jag fick äran att föreläsa under dagen där UN Women nationell kommitté Sverige var samarbetspartner och där ett av våra största folkhälsoproblem är just våld mot kvinnor och flickor. Det var en engagerad och mycket bra publik som närvarade där flera från skola och myndigheter var på plats tillsammans med privata personer med egna erfarenheter.

14067499_10154448512889320_8766935823472711885_n

Mina teorier om våld i hemmet bekräftades av polis och socialtjänst som jag satt med i frågepanelen efteråt. Våld i hemmen orsakas ofta under påverkan av alkohol, och våld på gatorna ofta med drogrelaterade preparat i kroppen. Åter igen så är missbruket en faktor att arbeta med när det gäller all form av våld. Våld i hemmen skadar inte bara de kvinnorna som blir utsatta, utan även de barn som finns i hemmen. Med egna erfarenheter om hur våld i hemmen skadar barnen så kan jag också förklara hur barnen ger uttryck för vad de ser, hör och upplever. Man tror att man når de flesta genom tecken hos barn, men det är långt ifrån sant. Barn är otroligt medberoende och skyddar sina föräldrar så långt det bara går. Problematiken måste naturligtvis hanteras i det som är nu, men framför allt måste man börja arbeta med förebyggande arbete där barnen i riskzon ska få rätt hjälp och stöd. Där pojkar måste lära sig att flickor och pojkar har samma värde och att man inte får, kan eller ska utöva sin makt på det motsatta könet. Det handlar om normer och föräldrarna i detta har ett enormt ansvar. Men hur är det då med de barn som växer upp i ett hem där våld är vardag och där mamma blir utsatt? Ofta faller de in i samma mönster, och det är där samhället måste in och arbeta.

14064311_10154448512944320_691444419774191078_n

Jag får ofta privata frågor enskilt efter föreläsningarna och en fråga handlade just om missbruk. En person hade en släkting som missbrukat, där hen varit aktiv i sitt stöd och lagt all sin energi för att hjälpa honom ur sitt destruktiva leverne. Han hade nu varit ren i 4 år, men nu var hen engagerad i hans kompis istället och gjorde allt hen kunde för honom. Hens fråga var, varför gör jag så. Hur kan man bara släppa när någon mår så dåligt och hur kan man leva med det? Svaret kan vara olika för olika individer. I detta fall så var min motfråga, hur hens egen bakgrund var. Fanns det en egen ryggsäck som inte hanterats, och så var det. Att lägga all energi på andra är ett sätt att inte behöva ta tag i sina egna problem och demoner. Det är enklare att hjälpa någon annan, vem som helst, än det är att öppna ryggsäcken och få den kastad i ansiktet. Många gånger ligger fruktansvärda händelser med egen utsatthet i bagaget, men man måste hjälpa sig själv först, innan vi kan hjälpa andra. Risken är att det annars blir konstgjord andning. Men hur gör man? För mig så började jag med att skriva av mig. Jag tillät mig att falla tills jag nådde botten. När man väl slagit i botten och låtit sig sörja en förlorad barndom, en människa man älskat, ett liv man aldrig fick, eller vad det nu kan vara, först då kan man börja klättra igen och bygga upp sig själv. Det finns ett nyckelord för detta, Förlåt. När jag säger det så förstår inte vissa hur jag kan förlåta en människa som medvetet förstört mitt liv… Det handlar om att förlåta för sin egen skull. Du behöver inte fika med honom/henne (om en annan person är den som orsakat skadan), men du kan förlåta, för de visste förmodligen inte bättre. Det är svaga människor som utsätter andra. Starka personer har inte behov det. När du väl öppnat ryggsäcken och ligger där på botten så upptäcker du att du fortfarande lever, trots alla påfrestningar du behövt utstå. Du är en överlevare och en stark person och kan nu börja klättra uppåt och förlåta dig själv och andra. Först när du är vän med dig själv och din historia, kan du börja hjälpa andra på ett effektivt sätt…

Under dialogen med polis och socialtjänst så påpekade jag alla de gånger jag själv gjort anmälan men där polisen, eller rättare sagt åklagaren vill hålla nere statistiken och avskriver ärendet… Detta gör att polis med stort engagemang riskerar att sluta då man inte får gehör för de (kvinnor och barn) i detta fall som aldrig får den hjälp de behöver. Likväl som anställda inom den kommunala sektorn där socialsekreterare blir utbrända och slutar för att allt för många faller mellan stolarna och inte får den hjälp de behöver. Det var en bra dialog och bra frågor, där alla förstod problematiken och hur hårt myndigheter ofta arbetar för att vara till hjälp, men där högre makter och politiker stramar åt den hjälp som kan förebygga missbruk och fortsatt våld. Jag vill bara påminna om att 1 av 3 kvinnor utsätts för våld och sexuella övergrepp. Kostnaden för detta är ca 3 miljarder varje år. Ett barn som lever i riskzon och inte får hjälp kan i framtiden kosta samhället över 20 miljoner om den hamnar i kriminalitet och missbruk. Om man inte förstår att liv går till spillo, att familjer krossas och den smärta det orsakar, så kanske man förstår kostnader som skulle kunna minskas om rätt förebyggande arbete gjordes. Jag har inte lösningen på hur detta ska gå till, men med lite sunt bondförnuft så vet alla att barn som upplever kärlek och familjekänsla har lättare att ge tillbaka det de får. Min räddning var fotbollen där jag fick ledarskap och familj.

Kvällen i Leksand bjöd på sol och en mängd människor som sprang för folkhälsa, gemenskap och för jämställdhet! Tack Leksand för en bra dag. Fortsätt i den andan så hoppas jag vi ses snart igen!

14079603_10154448513024320_6313107926053712226_n