Idag kokar siffror ur öronen på mig…
Budgetar ska hållas, kostnader och intäkter ska jämföras och jag ska handskas med JA respektive NEJ i frågor där jag vill säga ja till allt! Men så ser inte verkligheten ut. När man arbetar i projekt så är budgeten det viktigaste av allt, ja tillsammans med en genomförande plan förstås! Idag kokar det verkligen siffror i huvudet och om jag inte drömmer om det i natt så ska något klubbas hårt i huvudet på mig i kväll. Nu är vi mitt i sommarplanering av alla evenemang och roligheter som bara blir roligare om budgetar och planer hålls 🙂
I morse smög sig träningsvärken på efter en tuff badminton match på elitnivå igår. Elit och elit föresten, vi har ju inga klubbtröjor, och vi är ju mer döda än levande efter en timme, men för oss så var det elitnivå! Med det i ryggsäcken så gav jag mig ut på morgonpromenad i morse. LAT, ekar i huvudet när jag tvingar mig själv förbi varje avfart som kan leda mig hem igen. Jag ringde några samtal för att få tankarna på annat håll och klarade mig igenom avfarterna som bara leder till ytterligare soffpotatisnivå! Jag kan, jag ska, jag vill…jag måste! Det ekade i huvudet och efter en timme när jag kom hem med alldeles för hög puls så kändes det ganska bra faktiskt. Så pass bra att jag planerar att gå in till stan nästa vecka ca 1,6 mil… Viljan finns och vinnarskallen likaså, det har jag bevisat både en och två gånger. Nu ska vi leverera kondition för att klara av sommarens alla uppdrag, grillningar, fotbollskvällar och vilda upptåg!
De som känner mig vet att jag är en sprudlande, rolig och kraftfull tjej som vet vad jag vill. De som känner mig väl, vet också att jag ibland tänker och funderar på livet, lösningar och problematik. Jag har något i mig som ofta vill ut, men som bara vid vissa tillfällen får utlopp. Jag har en ådra som måste få vara fri. Sätt mig i bur och jag självdör, ge mig vingar och jag kan lyfta en betongklump. Ibland känner jag mig vingklippt, ibland är vingarna mer kraftfulla än någonsin. En egenskap jag tror är bra, men som också måste förstås rätt. Jag jobbar hårt för det jag tror på och det jag engagerar mig i, jag väljer noga vad jag ska lägga energi på och är 100 % lojal, men ibland springer man in i en vägg av oförstånd där vingarna klipps och buren är nära. När jag hamnar där måste jag få vara ifred, vandra och tänka. Innan man når buren så måste man låta vingslagen breda ut sig och lyfta över buren… Djupt, javisst, men nu har jag även den sidan. Likaväl som jag kan säga att utan kärlek överlever du inte, så stämmer det att man aldrig någonsin får sätta en människa i bur. Det kan vara allt från att låsa en kreativ människa vid ett skrivbord till att låta svartsjukan hålla personen man älskar hemma, eller att tvinga någon att göra något den inte vill. Box, bur, kalla det vad du vill! I mina yrkesroller har jag sett till att ha fria tyglar, även när jag var anställd. Det är något jag tror många kan skapa sig om man är ärlig, lojal och ödmjuk sin uppgift!
Efter budgethantering sedan kl 8 i morse så lägger jag allt på hyllan för idag. Tar på mig mysdressen och går in i en dvala av funderingar och lösningar. Kaffetarmen lockar och ofta hittar jag lösningar bland bönorna 🙂 Det får helt enkelt bli så! Åter igen, fast besluten… Kaffe är lösningen på allt ❤
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.