Flera kvällar har jag legat sömnlös…
Det är ett tecken på att jag är frisk igen. I veckan hade jag flera möten, bl.a med en bank som visade sig vara engagerade i de viktiga frågorna kring barns och kvinnors rättigheter. Jag berättade min historia, vilket man kan säga är en 5-minuters variant på min en-timmes föreläsning. Jag vet att den är gripande. Nu vill jag få företag att förstå vikten av att barn och kvinnor som jag själv, inte ska behöva råka illa ut. Barnen måste få vara barn, få en barndom där kärlek och tillit är grundläggande för att växa upp till en trygg individ. Men alla barn har det inte så. Barnkonventionen måste lag-stadgas, man måste informera ännu mer och påverka politiskt för att visa att barnens rätt är lika, om inte ännu viktigare än vuxnas. Barn kan inte förändra, de måste åka med på det liv de erbjudits. Jag vet hur det är. Jag vet hur man döljer, bygger upp en fantasivärld och förverkligar den både inför andra och sig själv. En värld som är vacker och där man varje dag efter skolan tror att man kommer hem till nybakade bullar fyllda med kärlek…
Med dagens mediadrev kring utsatta flickor och kvinnor så blir man skrämd över att det fortfarande existerar. I år, 2016 så trakasseras kvinnor sexuellt. Än idag sker våldtäkter, ÄVEN på minderåriga. Än idag så tjänar kvinnor i snitt 2,6 miljoner mindre under sin livstid. Och då pratar vi Sverige, ett av världens mest jämställda länder.
Det cirkulerar just nu ett klipp från en man som attackerar en småbarnsmamma i tunnelbanan efter att hon förhindrat att mannen stal en äldre kvinnas väska! Jag blir förbannad varje gång jag tittar på det. Ska vi inte kunna försvara de som blir utsatta?
Det cirkulerar klipp på en kille som sparkar ner en tjej på öppen gata inför sina skrattande polare som dessutom filmar det! Sover de gott om natten?
Det här våldet är sjukt och jag vet inte hur många gånger jag undrat var det kommer ifrån? Är det så att vi ska backa bandet till det lilla barnet igen. Barnen som inte får den kärlek de förtjänar, barn som inte lär sig empati och tillit till människor? Kan det vara så att vi här och nu, måste bryta trenden (på riktigt) och inte acceptera ett enda slag till, eller ett enda kränkande ord till mot ett barn? Varför kan vi då inte lagstadga barnkonventionen, med att lagstadga kvinnokonventionen som följd???
Jag vet att även män blir utsatta, alla blir det, oavsett kön, ålder, etnicitet eller sexuell läggning, men varför? Vad gör att man måste ta till våld? Är det maktbegäret, och kommer det från att du aldrig fått höra att du är duktig, fin eller bra? Grundar det sig i barnsben som aldrig fick sitt bekräftelsebehov tillgodosett? Det som vi alla behöver för att må bra och växa!
Jag kan referera till de gånger jag föreläst på anstalter. Där män sitter inne för just misshandel, våld, narkotika och liknande. När jag föreläst så har flera män/killar kommit fram till mig och sagt: – Du har haft det värre än mig, och ändå sitter jag här! När jag kommer ut så ska jag göra som du. Jag ska skriva min livsplan och jobba med att förändra.
Det är dags för mig att ta ytterligare ett steg. Min tekniska plattform ska ta fart. Jag har varit så rädd för att någon ska förstöra den, att någon vill använda makten i plattformen till att skapa något jag inte står för. Jag är inte rädd längre. Jag vet exakt hur detta ska göras för att förändra för miljoner av barn världen över. Nu ska bara rätt man/kvinna på rätt plats sättas! Själv ska jag titta på, bygga vidare och arbeta på gräsrotsnivå. Det är där jag gör mest nytta!
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.