Firar 2 år med fantastiska människor!

2 år, men känns som ett helt liv…

På torsdag är det exakt 2 år sedan jag träffade UN Women nationell kommitté Sverige för första gången. Åren som gått har varit omtumlande, fantastiska och gett en enorm insikt i deras arbete både nationellt och globalt.

Jag kontaktade den svenska kommittén i början av Januari när jag hade min projektbeskrivning klar som jag ville presentera och verkställa. Idén om hur man kan upplysa, informera och bidra ekonomiskt för att bygga värden för kvinnors rättigheter. Det visade sig finnas en uppsjö av organisationer som arbetade just med kvinnors och flickors rättigheter, både när det gäller våld och jämställdhet. Att välja organisation var inte det enklaste valet, och att dessutom välja att kontakta den största av dem alla kan tyckas utmanande och svårt, men skam den som ger sig. UN Women är FNs jämställdhetsenhet.

Jag ringde UN Women nk Sveriges kontor i Stockholm och fick direkt prata med verksamhetschefen. Jag förklarade mitt ärende och frågade om de var en insamlande organisation, varpå ett fnitter uppstod. Naturligtvis var de det. De flesta organisationer lever på bidrag. Jag berättade min historia kort, från min barndom, vad jag sett och upplevt, till att jag som vuxen kvinna blivit utsatt och fnittret som tidigare uppstod var plötsligt som bortblåst. Hon ville gärna träffa mig och jag satte mig på tåget för ett första möte. Kemin mellan oss båda var stark. Hon arbetade inte bara på det svenska kontoret för UN Women, utan hade även ett stort privat engagemang för frågan, något de flesta har som arbetar med detta. Mötet genererade i att jag någon vecka senare skulle komma tillbaka och presentera samma sak för styrelsen där det blev ett enhälligt ja. Mitt projekt hade mottagits positivt och vi började skissa på ett avtal som senare tecknades mellan oss båda.

Min uppgift var att visualisera UN Womens arbete och bidra ekonomiskt till deras utveckling och kunna bedriva ännu fler projekt i världen för att hjälpa kvinnor och flickor. Med mina egna erfarenheter och all den lärdom jag fick av kvinnorna på kontoret gav mig blodad tand. Jag fick lära mig siffrorna för kvinnors utsatthet och i vilka områden de arbetar i. Jag fick insikt i att 1 av 3 kvinnor utsätts för våld i sitt liv och att det sker ca 100 våldtäkter om dagen i Sverige. Jag fastnade mycket för flickor som i en del länder säljs som små flickor till bordeller, eller där de gifts bort av sina föräldrar redan vid 8-års ålder. Vi pratade prostitution, könsstympning, barnäktenskap, och att kvinnors rättigheter inte är en kvinnofråga, utan en mänsklig rättighet!!!

I samband med att vårt samarbete tog fart så släppte FN de Globala Målen som ska uppfyllas till år 2030 där jämställdhet är mål nr 5 av 17 globala mål. Dvs att jämställdhet och kvinnors lika rätt är en av de viktigaste frågorna vi har i världen.

När vi påbörjade samarbetet så fick jag känslan av att inte många visste vad UN Women var för något. Men när man förklarar för människor att de arbetar med kvinnokonventionen, så som UNICEF arbetar med barnkonventionen så förstod man vad det handlade om. Media har hjälpt till mycket i frågan där man tex denna vecka på TV4 har veckans tema, våld mor kvinnor och vad hände efter misshandeln… Många har svårt att ta till sig detta, man bläddrar förbi när man ser misshandlade och våldtagna kvinnor, man blundar för att flickor säljs till bordeller, man zappar förbi kvinnors utsatthet när de lever på flykt, man orkar inte läsa och se. Men så länge man blundar kan man inte nå en förändring. Så länge man inte orkar för att det är för tungt, så faller fler kvinnor offer och skillnaden mellan kvinnor och män, flickor och pojkar tillåts fortgå.

Det sägs att vi har kommit långt i Sverige när det gäller jämställdhet, men om Sverige kommit långt, hur ser då resten av världen ut?

Jag skapade ett team som skulle stötta mig, UN Women nk Sverige och kvinnors rättigheter, och den 28 september 2016 lanserades Onebracelet . Det var en fantastisk uppslutning på människor som ville veta mer. Vi visade delar av Emma Watsons tal i FN, vi hade UN Women nationell kommitté Sveriges ambassadörer på plats. Alltifrån Hammarby fotboll till Argavan , Arja Saijonmaa till Malin Arvidsson och många fler. Onebracelet var startskottet till allt där man som privat person kan bära armbandet för att visa sitt ställningstagande, till att företag kan visa sitt stöd för jämställdhet och en värld fri från våld mot kvinnor och flickor genom att distribuera armbandet. Det har resulterat i en större kännedom kring UN Women och deras arbete, samt ekonomiska möjligheter för att sprida budskapet och hjälpa ännu fler kvinnor i världen.

2 gånger har jag besökt UN Womens huvudkontor i New York. Det var en fantastisk upplevelse där jag fick se en FN organisation hantera världens alla problem i frågan kring kvinnors och flickors rättigheter och utsatthet. Jag hade svårt att somna första gången jag var där. Här satt en mäktig organisation under ett enormt paraply. De har samarbeten med företag och egna ambassadörer i exempelvis Emma Watson och Nicole Kidman, och ändå kan man inte göra mer! Personalen på både huvudkontoret och i de länder som de har nationella kommittéer jobbar (som det känns) dygnet runt för att åstadkomma förändring.

Jag har det senaste året besökt och påbörjat samarbeten med flera nationella kommittéer. Finland, UK, Frankrike och Norge, där man är med i en organisation som heter Fokus Kvinner. Fokus har lite friare händer att arbeta, då UN Women precis som andra enheter under paraplyet arbetar under riktlinjer från FN, vilket är fullt förståeligt. Fokus finns dessutom på flera kontinenter och gör ett grymt arbete i sina länder för att sprida kunskap och bedriva projekt.

Tack vare UN Women nk Sveriges styrelseordförande Monica, så fick jag möjligheten att föreläsa i Sveriges Riksdag och tack vare deras verksamhetschef Petra så har jag fått möjligheten att föreläsa i Almedalen. Två platser som andas politik, politik som kan vara behjälpliga i förändringsarbetet. Stefan Löfven är dessutom HeForShe ambassadör där vi även tagit fram ett HeForShe armband som släpps internationellt i dagarna. Vi har en feministisk regering, nu måste de ta nästa steg!

Jag har föreläst i några år och till stor del rör det min egen livshistoria, men den berättar också om vad missbruket gör med människor, om det våld som sker under påverkan och hur barn och kvinnor blir utsatta. Jag berättar om mina verktyg och hur jag orkar med vardagen när bakgrunden pockar på uppmärksamhet och när det blir för tungt. Våldet i samhället och det jag upplevt finns alltid på näthinnan, och jag får ofta arbeta med mig själv för att det inte ska ta över. Drivet att förändra och hjälpa andra har alltid varit stort…om jag räddar andra, så kanske mina egna erfarenheter försvinner… Det gör det så klart inte, men känslan finns där.

Jag har alltid haft ett stort engagemang för människor i utsatthet och mänskliga rättigheter. Jag brinner för barnens rätt till en trygg barndom, kvinnors rätt till sina kroppar och sina egna liv och beslut, och jag engagerar mig i det förebyggande arbetet för att barn inte ska hamna i utanförskap som i sin tur kan leda till destruktivitet. Jag tror att jämställdhet är nyckeln till mycket där arbetet börjar redan med barnen.  Nej, han slår dig inte för att han är kär i dig. Nej, han retas inte för att han tycker du är söt…

Frustrationen och maktlösheten är enorm när jag inte kan göra mer, och ändå vet jag att jag via föreläsningar, produkter och tjänster och samarbetet med UN Womens nationella kommiteér verkligen gör skillnad. Det gnager i mig att inte tiden och ekonomin finns till att göra mer, för jag vill verkligen…

Mitt skrivande är min ventil. Jag skriver för att göra skillnad och jag skriver om de ämnen som berör mitt engagemang. Min bok ¨Amanda¨ ligger hos ett utvalt förlag där jag och många med mig väntar besked om potentiell utgivning. Vi håller verkligen alla tummar! I veckan ska jag på en rättegång tillsammans med en kvinna som driver en vårdnadstvist, där mannen i fråga utsatt både henne och barnen för övergrepp, hot och våld. Hennes historia ska detaljerat skrivas då hon vill informera om hur hon behandlats av samhället, där myndigheter inte tagit hennes parti trots bevis och vittnesuppgifter, och där känslan av maktlöshet kommer genomsyra historien om en kvinnas kamp för sig och sina barn.

Min dröm om att få arbeta på en global nivå med kvinnors och barns rättigheter har i stort sett slagit in. Något jag kämpat och brinner för. Ändå tvivlar jag på att det jag gör är rätt. Inte på så sätt att jag valt fel, eller inte vill. Jag vill inget hellre än att förändra, däremot tror jag att jag kan göra ännu mer… Jag vill mer, jag kan mer och jag vill inte låsa in mig i en position där jag inte kan utveckla mitt engagemang.

Jag vill ner på gräsrotsnivå, samtidigt som jag vill tillbaka till Sveriges Riksdag och verkligen tala om hur de ska göra och tänka. Varför kan man inte arbeta över blockgränserna när det gäller detta ämne? Jag vill skriva mer. Jag vill träffa dessa utsatta kvinnor och barn och berätta deras historia, så att världen får veta hur samhället ser ut. Jag vill att fler vågar ta ställning… Köp ett Onebracelet och visa alla andra att du står upp för jämställdhet. Bli månadsgivare till UN Women Sverige. Dela artiklar från media om våldet mot kvinnor och flickor. Gör din röst hörd! VÅGA göra din röst hörd… Jag vet att flera kvinnor som lever i utsatthet följer mitt arbete och läser mina inlägg. Ge dem möjligheten och ta deras parti, mot våldet, mot missbruket, mot trakasserier och mot hat och maktmissbruk, för det är exakt vad detta handlar om!

På torsdag firar jag 2 år sedan jag träffade UN Women nationell kommitté Sverige för första gången och jag kan inte nog tacka för deras stora stöd. Stödet för samarbetet, för mig som kvinna, förtroendet att få arbeta med dem, och kärleken jag känner när vi ses, pratar och planerar hur vi tillsammans ska kunna förändra världen. Jag fick inte en samarbetspartner den där måndagen i januari för 2 år sedan, jag fick en familj som idag växt sig ut i europa och världen, och jag kan aldrig tacka nog för det… Med kärlek till er alla ❤  TACK!